14.07.09
Det är massor att göra på jobbet, och jag känner mig som en lagarbetare: ALLTID REDO, som vi lärde oss i scouterna.
Känns ganska.. Bra faktiskt, att vara ensam på jobbet (eller ja, på min avdelning iallafall) och får planera och kämpa på själv, alltid lär man sig ju något om sig själv och hur man hanterar i det här fallet bl.a press och stress.
Igår så kallade min iskalla (haha, men jävligt shyssta faktiskt, jag är nog en av få i produktionen som han faktiskt skämtar och pratar ganska mycket me) chef in mig på sitt kontor och igår blev det klart, efter semestern så är jag fastanställd. Det känns så jävla bra alltså. Fan vilken vinst, jag vann över mig själv. Eller me mig själv.. Jag vet inte, men något rätt måste jag ju helt klart gjort..! Jag struntar faktiskt i om ingen annan är stolt över mig själv, för jag är grymt stolt.
19 år och fastanställd, och har jobbat två år (jubileum snart ju). Haha, låter ju som en historia jag kan berätta för mina barnbarn om mina hårda ungdomsår..
Fast jag har inte haft det så hårt tror jag, men kämpat har jag gjort, och det lönar sig, även om det inte kommer någon fastanställning ur det. Hoppet är ju det sista som lämnar människan! Fundera faktiskt på att kirra in praying hands me ett ankare iställe för kors någonstans för det.. En bild säger mer än tusen ord? Fast egentligen inte just här, men bilden passar perfa iallafall till innerbörden. Vad tänker du på när du ser praying hands? Religion? Jag tänker mest på hopp.
Idag var jag och kollade på lägenhet me förresten! Farsgubben var me, är huset precis brevid honom. Finfin etta me stort fint badrum och walk in-closet. Enda minuset är att det är typ källarplan.. Men isåfall kan jag fortsätta mitt sökande efter den perfekta lyan sen i lugn och ro. Ska iallafall ringa imorgon och säga att jag vill ha den! Shit jag börjar bli vuxen..
Jag har kommit på att min blogg är mest för norrlands guld, som jag inte pratar me så ofta. Men förhoppningsvis till sommaren! I've got praying hands..!
Puss och kram
Känns ganska.. Bra faktiskt, att vara ensam på jobbet (eller ja, på min avdelning iallafall) och får planera och kämpa på själv, alltid lär man sig ju något om sig själv och hur man hanterar i det här fallet bl.a press och stress.
Igår så kallade min iskalla (haha, men jävligt shyssta faktiskt, jag är nog en av få i produktionen som han faktiskt skämtar och pratar ganska mycket me) chef in mig på sitt kontor och igår blev det klart, efter semestern så är jag fastanställd. Det känns så jävla bra alltså. Fan vilken vinst, jag vann över mig själv. Eller me mig själv.. Jag vet inte, men något rätt måste jag ju helt klart gjort..! Jag struntar faktiskt i om ingen annan är stolt över mig själv, för jag är grymt stolt.
19 år och fastanställd, och har jobbat två år (jubileum snart ju). Haha, låter ju som en historia jag kan berätta för mina barnbarn om mina hårda ungdomsår..
Fast jag har inte haft det så hårt tror jag, men kämpat har jag gjort, och det lönar sig, även om det inte kommer någon fastanställning ur det. Hoppet är ju det sista som lämnar människan! Fundera faktiskt på att kirra in praying hands me ett ankare iställe för kors någonstans för det.. En bild säger mer än tusen ord? Fast egentligen inte just här, men bilden passar perfa iallafall till innerbörden. Vad tänker du på när du ser praying hands? Religion? Jag tänker mest på hopp.
Idag var jag och kollade på lägenhet me förresten! Farsgubben var me, är huset precis brevid honom. Finfin etta me stort fint badrum och walk in-closet. Enda minuset är att det är typ källarplan.. Men isåfall kan jag fortsätta mitt sökande efter den perfekta lyan sen i lugn och ro. Ska iallafall ringa imorgon och säga att jag vill ha den! Shit jag börjar bli vuxen..
Jag har kommit på att min blogg är mest för norrlands guld, som jag inte pratar me så ofta. Men förhoppningsvis till sommaren! I've got praying hands..!
Puss och kram
Kommentarer
Postat av: Therese
Å Norrland läser flitigt :)
Trackback