imtherealfrankenstein

Jag blir nästan alltid nere när jag är uppe ensam sent på kvällarna och frammåt natten. Jag vet inte vad det är, man börjar tänka på allt tror jag och på allt som man vill ha men inte har. Härromnatten satt jag uppe och lyssnade på Motvind i några timmar, jag kunde inte sova riktigt.
Jag har tänkt lite på det här med att ha respekt för andra.. Det är självklart att man ska ha det, men det handlar ju lite om att prioritera på något sätt. Iallafall ibland. En sa till mig för några dagar sen att "jag vill inte fira en traditionell jul, jag får lite ångest av det", och klart man får ha respekt för det. Men om jag vill fira jul då och får ångest av att skippa den grejen som faktiskt är en tradition? Det är ju den som vill som får ge sig. Vill jag ha på musik och min roomie inte vill det, då är det ju jag som får ge mig. Av just respekt. Det är lite knepigt.. Och jag blir bara smått panikslagen. Ibland är det ju andra som man vill ha me på sina saker, typ runt julbordet, och man kan ju inte direkt tvinga någon. Man vill ju inte tvinga någon.
Ska personen som inte vill, ha respekt för den som vill och dra me på dens saker eller lyssna på musik?

Keep on dancin'.