imtherealfrankenstein

Det känns som att det var jättelängesen jag skrev sist, men det var ju inte ens en vecka sedan.
Dagarna har nog känts längre när jag legat hemma sjuk - igen. Jag har suttit i soffan som ett kolli nästintill, jag har knappt orkat resa mig.
Det blev ingen jerry i lördags iallafall, någon i crewet vart sjuk, så jag och pappa får fortsätta längta som dårar och boka ny show.

Shit alltså, fåren som vart i samma kull som jag tar snart studenten. Jag räknar varken dagar eller veckor men jag är jätteglad för och med dom, jag unnar dom verkligen det. Som dom har kämpat!
Jag har blivit bjuden att vara me på några studenter och är glad för förfrågningarna och jag ska faktiskt försöka vara me på dom alla. Det fick mig iallafall att fundera över mig själv och att jag faktiskt me skulle tagit studenten nu snart. Då hade jag nog definitivt hållt koll på varje dag som återstår, men jag måste ändå säga att jag är glad över den vägen som jag valt, det som passade mig bäst och det som fick mig att må bättre.

Som nästan varje vår så har jag nu nytt hopp om sommaren. Och som man alltid intalar sig själv, den här sommaren ska bli en braksommar! Men som sagt, många av mina favoritfår börjar jobba och har lite mer pengar är studiebidrag att leva på = man kan göra lite roliga gejer! Funderingar kring london, peace & love-festivalen, tatueringsmässor lite runtom i sverige, norrland, skåne österlen, stockholm. Gäller bara att fixa ihop allt på någon slags semester man får ta!

Nu ska jag ut och filosofera lite mer och andas lungt me en lucky strike i mungipan.

Jag tänker på er, mina kämpar! Ciao!